MANUALSTYRD STÖD & BEHANDLING
Basen i alla samtal med klienter utgår från MI där TMO är vårt gemensamma förhållningssätt för en vägen till läkning. Vi arbetar aktivt med Signs of Safety i alla kartläggningar och använder Signs verktygslåda i barnsamtalen och föräldrastödet. Alla våra manualstyrda metoder är ett komplement till övriga stödinsatser.
TMO baserads på forskning kring trauma och läkande processer där Rädda barnen varit främsta förespråkare för ett traumabaserat förhållningssätt. Tanken är att man ska förstå människor utifrån vad de har upplevt och inte utifrån förutbestämda ramar och kategorier. När man möter utmanande beteenden hos placeringar och klienter behöver vi landa i att beteende är logiskt för just den individen. Istället för att fokusera på beteende vill vi utforska vad som ligger bakom beteendet. Vi ställer frågan vad individen har varit med om för att hen agerar och reagerar som den gör. Basen i TMO är att skapa allians som bygger på trygga relationer för att synliggöra coping-strategier hos utsatt individer med svåra beteenden.
Motiverande samtal (MI) – MI är en klientcentrerad, målinriktad samtalsmetod och förhållningssätt som utgår ifrån att det är klienten själv som med terapeutens hjälp hittar vägar till förändring. Här är ambivalensen i fokus – för klienten att kunna lämna det som varit hela ens liv, det trygga och igenkännande och därifrån kunna välja mellan det nya och okända och hitta sin roll i det.
MRT– Moral reconation therapy är ett manualbaserat strukturerat behandlingsprogram för kriminalitet och tillhandahåller en helhetslösning för att möta och behandla kriminalitet. Moral Reconation Therapy (MRT) är en evidensbaserad kognitiv beteendeterapeutisk behandling som fokuserar på att förbättra en persons moraliska förmåga genom att förändra deras tankemönster och beteende. tillhandahåller en helhetslösning för att möta och behandla kriminalitet som bygger på 12 moduler och fördjupning med ytterligare 4 delar. Detta görs genom en strukturerad programplan med olika steg, där varje steg bygger på tidigare steg för att gradvis förändra en persons moraliska grundsyn. MRT har visat sig vara effektiv för att behandla en rad beteendeproblem och störningar, inklusive missbruk, kriminellt beteende, aggressivitet och antisocial personlighetsstörning.
PIKT 4.0 – (Psychological Inventory of Criminal Thinking Styles (PICTS) – Psykologisk Inventering av Kriminella Tankemönster) är ett test utformat av Glenn D Walters. Testet används för att bedöma en persons eventuella tankemönster. Testet visar även om personen har en proaktiv eller reaktiv kriminell livsstil, vilket i sin tur formar behandlingsupplägget för klienten PIKT finns i en version för vuxna och en för ungdomar
Kriminalitet som Livsstil – beskriver arbetsmetoder och program för att bryta livsstilen och hur tankar kring ansvar, skuld och försoning har betydelse för många områden inom socialt och pedagogiskt arbete. Boken belyser teorin om kriminalitet som livsstil, både teoretiskt och praktiskt.
Audit och Dudit – AUDIT är bara ett första steg med syfte att hjälpa klienten att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Tolkning skall ske med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte ensamt ställa alkoholdiagnos. DUDIT syftar till att ta reda på konsumtionsmönster och drogrelaterade problem av olika slag. DUDIT kan vara av värde för att identifiera dem som har problem med drogmissbruk eller beroende och för att kunna utesluta dem som inte har sådana problem.
ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) – ADDIS är en bedömningsmetod som används för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. ADDIS används för vuxna samt unga vuxna patienter/klienter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård, behandlingshem, försäkringskassa med flera. Instrumentet används också för tidig upptäckt av alkohol- och drogproblem samt i rehabilitering av personer som är långtidssjukskrivna på grund av smärttillstånd. Instrumentet är ett strukturerat intervjuformulär som består av 75 grundfrågor som ställs till patienten/klienten. Huvuddelen av frågorna rör personens bruk, erfarenheter samt upplevda konsekvenser av alkohol, läkemedel och droger. Svarsalternativen är ja eller nej. Då en fråga besvarats med ja, följer i relevanta fall frågor om senaste år och senaste månad samt debutålder. Med instrumentet följer två diagnoschecklistor för bedömning av beroende och skadligt bruk (ICD-10) respektive beroende och missbruk (DSM-IV).
MET (Motivational Enhancement Therapy) – MET är en systematisk metod för att frambringa snabb, internt motiverad förändring hos personer med alkoholproblem. Metoden bygger på principerna för motiverande samtal. MET används även tillsammans med KBT och MI i kombinationsprogram för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Syfte med MET är att öka individens motivation för tanke- och beteendeförändringar. MET utgår från antagandet att ansvaret och kapaciteten för förändring finns hos individen själv. Terapeutens uppgift är att skapa förutsättningar för att öka individens motivation och engagemang för förändring. Terapeutens motiverande tillvägagångssätt ska ha fem utgångspunkter: att uttrycka empati, utveckla och visa på skillnaden mellan det upplevda och det eftersträvansvärda, undvika argumentation, följa med i motståndet och stödja självtillit (self-efficacy). Behandlingen enligt MET är indelad i tre faser. Fas 1 handlar om att bygga upp motivation för förändring, fas 2 om att stärka beslutsamheten för förändring och fas 3 om strategier för genomförandet av förändring. Behandlingen består av fyra sessioner. Om det är möjligt kan en närstående vara med i de två första sessionerna. All behandling ska vara klar inom 90 dagar.
Specifik beroendeproblematik: I både psykologisk och psykosocial behandling vid missbruk och beroende utgör samtalskontakten basen.
Alkohol och droger – Stora Boken 12-stegsprogram. Levandegöra Stora Boken (Recovery Dynamic). 12 – 16 v med fysiska och digitala möten 1-2 ggr/v ca 60-90 min gång – Tillsammans i grupp eller enskilt Identifiera, erkänna sitt beroende, utveckling om beroende, sjukdomsbegreppet, förnekande och återfall. Beroendekunskap, Återfallsprevention (innehållande kognitiva och beteendemässiga strategier att öka sinförmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall) Familjemönster, Medberoende, Skam och skuld
Spelberoende – spelberoende är en evidensbaserad och strukturerad behandling baserad på MI (motiverande samtal), inslag av KBT och systemisk familjeterapi. Behandlingen är individuell och sträcker sig över tio veckor, med ett tillfälle i veckan.
Trauma/PTSD-behandling – med fokus på bemötande, stöd och behandling från ett KBT-perspektiv i möte människor som upplevt svåra händelser. Bland våra tidigare deltagare finns till exempel kuratorer, skolpersonal, läkare, sjuksköterskor, psykologer, socialsekreterare och personal på olika typer av boenden. Den passar dig som i ditt arbete möter människor som upplevt svåra händelser som utsatthet för våld, sexuella övergrepp, krig, allvarliga olyckor eller liknande och vill öka din kunskap om trauma, traumatisering och PTSD. Vi arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi genom stödsamtal för att minska rädsla och skräck som är knutna till minnen. I stödsamtalen ingår tre faser; stabilisering, bearbetning och integrering. Behandlingen genomförs oftast på 12 sessioner, men det går att anpassa längden på behandlingen utifrån klientens behov. Behandlingen innebär att klienten får stöd i att närma sig de traumatiska minnena långsamt. Klienten kan få utsätta sig för situationen som påminner om händelsen men i ett tryggt sammanhang.
ACT – Acceptance and Commitment Therapy/Training) Behandlingen med ACT går ut på att klienten skall i stället för att undvika eller bli kvitt oönskade tankar och känslor lära sig acceptera dem och leva sitt liv så bra som möjligt utifrån sina individuella förutsättningar och begränsningar. Sammanfattat kan man säga att ACT handlar om två saker;
1. Identifiera vad man tycker är riktigt viktigt i livet.
2. Ta faktiska, konkreta steg (beteenden) i riktning mot vad man tycker är viktigt i livet. Arbetsmaterial ” Livskompasset”.
ART – Aggression Replacement Training ska anpassas till klientens eventuella aggressions problematik. Vi använder ART som metod för utåtagerande beteende som sker med rollspel i grupp. Speciellt verkningsfullt är det att arbeta med den sociala färdighetsträningen i vardagliga situationer. Att först öva på dessa under ordnade former och sedan överföra till det verkliga livet.
CFT – Compassion fokuserad Terapi – Centrala fokuspunkter i terapin är att arbeta med känslor, tankar och förändring av beteenden. CFT arbetar mot att öka välmående och tryggheten i sig själv. Klienten får lära sig mer om hur hjärnan, känslor och hur hen som person fungerar. Klienten får även hjälp att öka förmågan till medkänsla. I behandlingen undersöker klienten tillsammans med terapeuten varför hen har svårt med vissa delar i livet. Klienten kommer få stöd i att möta svåra känslor samt arbeta med självkritik och skam. Livet är många gånger svårt och i CFT får man lära sig att hantera det på ett mer hjälpsamt sätt. Centrala fokuspunkter i terapin är att arbeta med känslor, tankar och förändring av beteenden. CFT sker enskilt i samtal med Terapeut och under en begränsad tid utifrån klientens behov (3-10ggr el fler ggr/á 60 min)
Coping strategies Metoden är till hjälp för klienten som med kortsiktiga beteenden har tagit till sig i problem/situationer, i syfte att minska obehag och känslor vid dilemman som inte kan förändras och för att klara av exceptionella situationer. Med terapeutens hjälp lär det sig att hantera situationerna på ett mer långsiktigt sätt.
RePULSE metod att förändra attityder, främja psykisk ohälsa genom impulskontroll, mognadsutveckling och träning av sociala färdigheter. Metoden kan användas för alla åldrar från 5 år med svårigheter i förhållande till sin ålder att reglera känslor och impulskontroll, förmåga till problemlösning och med ett behov av att utveckla sina sociala färdigheter.Syftet med rePULSE är att med hjälp av en strukturerad individuell samtalskontakt ge stöd och verktyg att hantera bristande impulskontroll, alternativt alltför hög grad av kontroll, och utveckla sociala färdigheter. Metoden utgår ifrån en grundläggande struktur bestående av 10 individuella samtal, 1 träff per vecka, med möjlighet till fortsättning/förlängning. Varje träff tar cirka 60 minuter. I de fall barnet eller den unge har koncentrationssvårigheter är det möjligt att dela upp behandlingen på fler och kortare samtal.
Trappanmodellen är ett samtalsstöd för barn från 4 år -17år, som utsatts för våld. Metoden bygger på att tala om och synliggöra våldsutsatthet och övergrepp via kvalificerat psykosocialt samtalsstöd. Syftet är att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt ”pratbart” och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik. Man har ett eller flera samtal i respektive steg, beroende på hur många som behövs (sammanlagt 3–8 samtal). Samtalen genomförs med några dagars mellanrum och varar 30–60 minuter, beroende på hur länge barnet orkar. Pauser och fika används för att underlätta.
Beteendeanalys (SORKK) – Verktyg inom KBT att identifiera vad som triggar tankar, känslor och beteenden och se över konsekvenserna av beteendet. Kombineras ofta med under och överkottsbeteenden.
TRT – Teaching Recovery Techniques (trauma, självhjälpstekniker) – TRT är en gruppintervention för barn och unga med traumasymptom från krig eller katastrofer. Metoden fokuserar på tekniker som syftar till att hjälpa barnen hantera traumatiska minnen genom inslag såsom psykoedukation, avslappningsövningar, andningsövningar och imaginära tekniker.
Hypnosterapi – Trauma/PTSD – Med hypnoterapeutiska kunskaper följer möjlighet att hjälpa klienter (från18 år) frigöra sig från blockeringar, trauman från barndom, oro, stress, ångest och annat som hindrar klienten från att leva ett harmoniskt liv
