- Mobilt kompetensteam i hela landet

010-707 96 00

Jour dygnet runt!

Kontakta oss

Fler kontaktuppgifter här

Kompetensteam
Vårt mobila kompetensteam har samlade kunskaper om våld, våldsutsatthet, misshandel, övergrepp och trauma.

På denna sida:

Sök på denna sida:

Om kompetensteamet

Vårt mobila kompetensteam har samlade kunskaper om våld, våldsutsatthet, misshandel, övergrepp och trauma. Teamet kartlägger, utreder och gör riskbedömningar, utför screening och observationer samt handleder yrkesverksamma, medarbetare och klienter. I teamet finns kunskaper inom våld i nära relation, våld mot barn och unga, särskild sårbarhet så som integration och heder, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, HBTQ samt beroende och missbruk. Teamet arbetar med trauma och PTSD och har utbildning gällande sexuella övergrepp och sexuellt våld. Vi har en bred kunskapsbas inom interpersonellt våld och har ett holistiskt perspektiv på våld. Vår syn på våld grundar sig i flera teorier så som maskulinitetskultur, könsmaktperspektiv, genusordning, intersektionalitet, psykiatriska/relationella svårigheter. Förståelse för situationen och våldets kontinuum är viktiga faktorer för ett adekvat riktat stöd till våldsutsatta och våldsutövare. 

VINR Barn & Vuxna

Våld i nära relation är en benämning som används vid myndigheter m.fl. Det kom till för att könsneutralisera våldet och inkludera flera grupper i våldsproblematiken. Begreppet har kritiserats av så väl intresseorganisationer som forskning för det exkluderar det faktum att majoriteten av allt våld som sker i världen utövas av män mot andra män, kvinnor och barn. Våldet sker också på olika arenor och inte bara i hemmet och förövare är inte alltid i en nära relation med offret. Bland annat hatbrott, digitalt-våld och sexuella trakasserier på arbetsplatsen eller i det offentliga rummet är problematiskt våld som fallet bort i kategorien VINR. Även det strukturella och intersektionell perspektivet på våldet försvinner och handlingarna hamnar på ett relationellt plan som en konflikt mellan två individer som kan lösas med beteendeförändring hos den enskilda individen. Makt och kontrollperspektivet är dock det viktigaste när man synar våld i nära relation. Det grova fysiska våldet är förenat med direkt fara men är bara en liten pusselbit i en våldsutövares strategier att kontrollera och kränka sitt offer. Vi arbetar med alla former av våld men merparten av våra klienter är utsatta kvinnor och barn där förövarna är en man som är bekant med offret. 

– Våld i familjen

Våld inom familjen är tyvärr en vanlig företeelse trots våra högt ställda krav på icke våld i samhället. Familjen som enhet producerar olika offer. I en familjekonstellation har vi olika roller och positioner så som mamma, pappa, barn, mor och farföräldrar, syskon m.fl. Viktigt att förstå är att alla som lever i ett familjesystem med förekomst av våld, hot och kränkningar förekommer blir negativt påverkade av situationen i hemmet. Forskningen konstaterar att kvinnor är de främsta offren för våld i nära relation dock förekommer våld i samkönade relationer och kvinnor som kan vara våldsutövare. Våld handlar ytterst om makt och kontroll där våldet normaliseras över tid och alla inblandade försöker hantera situationen genom olika strategier. Våldsutövarens tar succesivt kontroll över familjen via metoder som isolering, internalisering, förminskning, ansvarsförskjutning, växling mellan våld och värme. Offrets livsutrymme och handlingsförmåga blir kraftigt begränsat där barn ofta bevittnar och upplever det som sker. Många experter anser att våld i familjen borde separeras och benämnas så som våld mot barn, våld mot mammor, våldsutövande pappor mm för att synliggöra offer och förövarpositioner och tydliggöra strukturen ur ett individperspektiv.  
När det gäller våld i familjen är både mammor och barn särskilt utsatta grupper. Normativa föreställningar och invanda könsroller påverkar reflexiviteten i bedömningar där mammor ses som främsta omsorgsperson och beläggs med skyddsansvar för barnen. Våldsutsatta mammors föräldraförmåga synas grundligt medan våldsutövande pappors ansvar för en trygg och kärleksfull uppväxtmiljö faller bort och deras föräldraförmåga utreds sällan. Särskilt uppmärksammat är processer om vårdnad boende och umgänge där olika diskurser möts i processen och motverkar varandra och reproducerar våld på grund av hegemoniska strukturer, olika fokus samt avsaknad av samverkan och samsyn. Vi är medvetna om problematiken kring intersektionalitet och könsmaktsordning och försöker i möjligaste mån medvetandegöra och motverka icke jämställda strukturer och värderingar.  

– Våld mot vuxna

Vi har specialiserat oss på målgrupper med särskild sårbarhet enligt Regeringens handlingsplan 2017 men verksamheten tar självklart emot alla våldsutsatta. Särskild utsatthet baseras på gruppen eller individens särskilda sårbarhetsfaktorer som försvårar hanteringen av våldet och försvagar kapaciteten att ta sig ur situationen. Våldsutsatthet i samband med psykosocial problematik, neuropsykiatriskt funktionshinder, asocialt beteende och kriminalitet, eget missbruk eller beroende, icke normativ könstillhörighet eller integrationsproblematik ger försvårande omständigheter som kräver mer resurser och ett utökat stöd. Vi är könsneutrala och tar emot både kvinnor och män och icke binära personer.  

– Våld mot barn & unga

Vi tar emot barn som upplevt och/eller utsatts för våld i nära relation eller i andra sammanhang. Oavsett om barnet har en egen insats eller är medföljande till vårdnadshavare inkluderas barnet i samma skyddsåtgärder som den vuxna. Dock får barn utan uppdrag ingen egen kontaktperson men vi har barnansvariga kopplade till varje boende som ser över att barns rättigheter och behov tillgodoses. När det gäller mer specifika insatser och problematik som barnmisshandel, sexuella övergrepp, trauma och PTSD etc. har kompetensteamet spetskunskap gällande våld mot barn och unga i olika situationer och arenor. När barnet har behov av att separeras från familjen rekommenderar vi vår familjeshemsvård som har anpassade insatser för barn med stora svårigheter där det finns möjlighet att bo i behandlingsfamilj eller familjehem anpassade för barnet/ungdomens problematik. Se Familjehemsvård

Integration & Heder

Att inte vara delaktig i samhället och sakna kunskaper om sina rättigheter är ett stort problem för många våldsutsatta. Att utsättas för hot, våld och påtryckningar utifrån normer och värderingar som inte överensstämmer med grundläggande mänskliga rättigheter är tyvärr vanligt och ses som en form av kulturellt betingad utsatthet. Svensk lag utgår ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter där Sverige ska följa Istanbulkonventionen, barnkonventionen. Via EU är Sverige även bundna till EU-rätten.  
Heder, etnisk tillhörighet och avsaknad av integration anses som särskild sårbarhet som kräver ett utökat och individuellt anpassat stöd enligt Regeringens mål.

– Integrationssvårigheter 

Integration handlar om att på olika vis kunna ta del av samhällsfunktioner och känna en tillhörighet i samhället. Utanförskap leder ofta till isolering och beroende av andra. Om du inte vet om dina rättigheter och samtidigt upplever att du inte kan hantera grundläggande samhällsfunktioner är det svårt att bryta sig loss och se att det finns möjlighet att slå sig fri från en våldsutövare. Kunskapsluckor om myndigheter, rättigheter, funktioner, hantering av internet och ekonomiska och juridiska förehavanden blir ett oöverstigligt problem för att lämna en relation. Även kunskaper i hur man gör för att leva skyddat och att flytta till en ny ort och etablera nya kontakter och kan vara svårt för någon som har andra sårbarhetsfaktorer som missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättning, trauma/PTSD, psykisk ohälsa mm. Därför behövs ett utökat stöd till denna grupp. 

– Kulturella normer & värderingar

De är viktigt att förstå att normer och värderingar inte alltid överensstämmer med lagen. Även i en svensk kontext har vi normer som sanktionerar vissa lagöverträdelser. Antagligen skulle du inte tycka att det var konstigt om du såg ungdomar på gymnasienivå dricka alkohol i parken även om du visste att flera av dem var under 18år och att ingen av dem enligt lag får köpa alkohol på Systembolaget. Liknande fenomen finns i andra kulturer vilket blir problematiskt när man möter en kultur som inte följer de normer och värderingar som du själv växt upp med. Det intressanta är att normer och värderingar är socialt skapade men upplevs som naturliga, de etsar sig fast i vårt inre och blir en förprogrammerad karta som vi följer i sociala sammanhang. Att bryta sig loss från systemet är komplicerat och kräver både kunskap, stöd och personlig styrka. Forskning visar att vi gärna dras till grupper vi känner igen och när vi möter andra grupper blir vår grupptillhörighet viktigare. Vi har en tendens att förstärka den egna gruppens likheter, det vi ser som vår kultur och våra traditioner och söka skillnader hos den andre. Samma fenomen leder till rasism där vi strävar efter en uppdelning mellan ”vi och dom”. Tillhörighet och identifikation är av vikt för oss. Det ingår som ett led i vår överlevnadsstrategi som flockdjur och är egentligen en drift om aktsamhet över det okända då det kan innebära livshotande fara.

– Hedersproblematik

Heder och hederskultur har under tjugohundratalet uppmärksammats och är numera ett erkänt fenomen inom våld i nära relation och ingår i Regeringens jämställdhetsmål för särskilt utsatt grupper. Heder har sin grund i ett samhällssystem som baseras på släktskapsband och där kvinnor ses som handelsvara för att skapa allianser och status där hedern är familjens/mannens varumärke.  
Idag låter detta makabert för oss men läser man ett stycke kvinnohistoria så ligger den nordiska traditionen med husbondevälde och arrangerade äktenskap inte långt bort i tiden. Kvinnors kroppar och deras sexualitet har genom tid och rum varit ett dilemma för män och handlar historisk om kontroll över reproduktion i ett hierarkiskt system där söner ärver fäder via biologiskt hävd. Idag kallar vi det för en patriarkalstruktur där män är överordnade och kvinnor underordnade. Kvinnors rättigheter har stärkts under nittonhundratalet och i dagen samhälle är denna patriarkala struktur mer en inbäddad rest från en postkolonial tidsanda som vi tampas dagligen med i vårt moderna Sverige.  

Viktigt att veta om hederskultur är att den styrs av en kollektivistisk samsyn där våldet sanktioneras av familj, släkt och andra medlemmar av kollektivet. Individens rättigheter förbises för att gagna kollektivets intressen. Det handlar om status där familjens kvinnor bör vara ärbara utifrån teorier om oskuldhetsnormer och männen ska följa maskulinitetsnormer utifrån ett heterogent perspektiv. Den som inte kan kontrollera sina medlemmar i familjen påvisar svaghet och ett svagt varumärke. Bara rykten om att varumärket kränks är allvarliga förseelser. Inte bara kvinnor utsätts för våld även män som avviker från den manliga normen. Särskilt utsatta är bland annat HBTQ-gruppen. Våldet utövas på flera plan och det finns ofta flera förövare. Det som utmärker våldets kontinuum är att hedern kan återupprättas genom att den felande länken avlägsnas från familjen. Antingen utesluts offret och blir som ”död” för familjen, vilket innebär restriktioner att ”spela död”, att ej kontakta familj eller synas och höras och hålla sig borta från ett geografiskt område. Som att likna vid det historiska straffet fredlöshet. I det mer uppmärksammade sättet att hantera kränkningen är hedersmord, att döda offret. Det är dock kollektivet som dömer om straffet är tillräckligt och idkar påtryckningar på familjen att utföra handlingar som återupprättar hedern. Därför försöker familjer ofta hålla problemet hemligt och tystar ner och mörkar att dottern omhändertagits eller lever ett annat liv. Familjen blir ett system som sluter sig för att slippa repressalier. Vissa letar aktivt, vissa låtsas som det aldrig hänt.  
En man förklarade att hedern är som ett olivträd som man vårdar ömt för familjens överlevnad. En sjuk gren som riskerar att smitta andra delar av trädet klipps bort och bränns. Ofta är dessa traditioner starka i samhällen som saknar ett fungerande välfärdssystem där staten och det styrande skiktet är opålitligt och korrupt. En individ som inte vill följa traditionen står inför ett val att bryta helt med familjen och det sociala nätverket eller inrätta sig i ledet.

Trauma & PTSD 

 
 

Psykisk ohälsa

Många våldsutsatta lider av psykisk ohälsa så som depression, utmattningssyndrome, trauma/PTSD mm. En våldsutsatts livssituation präglas starkt av hög stress med frekventa våldshandlingar och kränkningar som i forskning liknas vid tortyr och ingår i det vi benämner som psykiskt våld. Även grupper med psykiatriska diagnoser är särskilt utsatta då de har svårigheter att bli trodda eller saknar viss förmåga att värja sig eller uttrycka sig. Flertalet av våra klienter har en underliggande diagnos som medför nedsatt förmåga att hantera stress, förändringar och enklare vardagsbestyr. Sviktande kognitiv funktion, minskad stresstålighet, sömnproblem, minnessvårigheter, fysisk och psykisk utmattning mm bidrar till en allmänt nedsatt förmåga att hantera sin livssituation. Vi samtal, observationer och screeningverktyg synliggörs svårigheter och sårbarhetsfaktorer som ger vägledning och indikationer på klienternas hälsoproblem både historiskt som i nu tid. Med anpassat samtalsstöd och andra stödfunktioner som friskvård, KBU-samtal, rutiner för ADL, sömn, struktur i vardagen samt stöd att hantera sin livssituation har gett goda resultat för förbättrad psykiskt hälsa. Flera av våra medarbetare har arbetat inom socialpsykiatri och har erfarenhet av psykisk ohälsa. 

 

Sexuellt våld & Sexuella övergrepp

Sexuellt våld och sexuella övergrepp är mycket vanligt vid våldsutsatthet. Våldtäkter som utförs av en okänd i offentliga miljöer förekommer men är ovanligt. Det vanligaste är att förövaren är någon som den utsatta känner väl. Det kan vara en familjemedlem, en kollega, en i bekantskapskretsen eller den person man har en kärleksrelation till. Största delen av brotten sker hemma hos förövaren eller hos den som blir utsatt. Offer som utsätts av närstående har många gånger svårigheter att definiera sexuellt våld som våld då övergreppet sker av någon man känner och har starka känslor för.  
Sexuellt våld och sexuella kränkningar sätter djupa spår och merparten av våra klienter nämner att de kunde stå ut med det fysiska våldet men det sexuella och psykiska våldet var outhärdlig och sårade mer än slag. Sexuellt våld och sexuella övergrepp är ofta tabu att tala om och offer förtränger ofta det som skett. Vanliga symtom är nedstämdhet, sömnsvårigheter, ångest och självmordstankar är vanliga symtom om man blivit utsatt för ett övergrepp. Men det finns många sätt att reagera på. Vi är alltid uppmärksam på reaktioner och har förståelse för att det t.ar tid och kräver tillit för klienter att våga berätta om sexuella övergrepp och våldtäkter. Vi har medarbetare i teamet som arbetat med incest, våldtäkt och sexuella övergrepp.
 

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, AST, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Vanlig symtombild är svårigheter att reglera uppmärksamhet, hantera impulskontroll och aktivitetsnivå, att samspela med andra människor, inlärning och minnes nedsättning, att kunna uttala sig i tal och skrift och även motoriska problem. Flera av våra medarbetare har erfarenhet att arbeta med klienter som har diagnos och gruppen har en extra utsatt position gällande våldsutsatthet. Ofta misstolkas symtom på våldsutsatthet som symtom på diagnosen eller tvärt om då många klienter som upplevt trauma och bär på obehandlad PTSD kan ha en symtombild som liknar en NPF-diagnos. Ofta ökar symtom på NPF vid utsatthet då en våldsutsatt lever med ständiga hög stress i en emotionellt ogynnsam miljö.  
 

Beroende& missbruk

 
 
 

Resursteam & Samverkan

Resursteam som samverkande insats mellan intern och extern verksamhet 

Vi arbetar i resursteamsform vilket innebär att klient och uppdragsgivare knyts till ett resursteam där medarbetare på olika nivåer samverkar med både klient, uppdragsgivare som externa resurser inom vård, omsorg, skola, utbildning, ideella organisationer, myndigheter och andra aktörer. Syftet är att samverka med flera instanser för att bygga upp ett hållbart nätverk för klienten på kort som lång sikt. Ett gott samarbete kring processer och insatser med externa aktörer via interna nätverk och resurser har påvisat goda resultat och varit uppskattat av klienter vid uppföljning och utvärdering.  

 

Screening & Riskbedömning

Vi använder evidensbaserade screeninginstrument för att synliggöra symtombild och funktioner som kan kopplas till hälsa, våldsutsatthet och traumapåfrestningar. Tillsammans med klientens svar på självskattningsskalor och våra observationer kan vi sammanställa och göra en första bedömning av klientens utsatthet och emotionella status. Den ger både terapeut och riskbedömare en indikation på vad som hänt och vad klienten varit med om och upplevt historiskt och i nutid. Screeningdokumenten kan användas som underlag vid andra bedömningar, tydliggöra problematik och hantera avvägningar vid beslut om vidare insatser och behov av stöd. Alla våra riskbedömare har certifiering i bedömningsmetoderna FREDA, SARA och Patriark.

Jourtelefon dygnet runt!

Vid akuta ärenden ring växeln och välj alternativ "JOUR"
Jour

Stöd & insatser

Kompetensteam

Rådgivning

Kompetensteamet tillhandahåller alltid rådgivning till både uppdragsgivare och klienter under uppdragstiden. Rådgivningen anpassas individuellt utifrån behov och uppdragsbeskrivning. Handledning och rådgivning kan beställas separat. Våra kunniga medarbetare i kompetensteamet guider er i ärenden där det förekommit våld. Teamet är specialiserat på VINR, våld mot barn och unga, sexuella övergrepp, missbruk/beroende samt särskildutsatthet så som integration, heder, psykiskohälsa och HBTQ.

Handledning

Kompetensteamet handleder intern som extern. Handledning till klienter ingår vid placering utifrån etablerade metoder gällande våldsutsatthet och våldsprevention.

Utbildning

Kompetensteamet föreläser och utbildar inom interpersonellt våld med inriktning på våld i nära relation, integration och heder, våld mot barn och unga samt våldsprevention. Se utbildning länk till utbildning

Behandling & samtalsstöd

Samtalsstöd

Samtalsstöd med terapeut ingår alltid vid placering på skyddsboende via resursteamsstödet. Vid behov finns möjlighet att utöka samtalsstödet och anpassa stödfunktionen utifrån klientens behov.

Tilläggstjänster

Utökat samtalsstöd med kartläggning av emotionell status utifrån observation, kartläggningsintervjuer och KBU-samtal. Anpassat samtalsstöd som led i behandlingsarbete se behandling.

Behandling

Vi har möjlighet att skräddarsy behandling för missbruk och beroende samt trauma och PTSD i samband med placering eller till externa klienter. Behandling ingår ej i grundläggande tjänster för placering i skyddsboende eller familjehem utan är en tilläggstjänst vid behov. Kontakta kompetensteamet för mer information om behandlingsverksamheten.

Screening

Grundläggande tjänster

Screening av trauma, PTSD, våldsutsatthet och analys av hanterbarhet utifrån evidensbaserade självskattningsinstrument så som PCL-5, KASAM, LEC-5 m.fl. Screeningverktyg finns anpassade för barn och unga. Uppföljning var tredje månad.

Tilläggstjänster

Utökad screening används vid särskilda sårbarhet och anpassas utifrån klientens problematik/utsatthet så som beroende/missbruk, sexuella övergrepp, trauma/PTSD mm.

Riskbedömning

Grundläggande tjänster

Kartläggning av hot och våld. Skyddsplan samt skyddsplanering. Riskbedömning via FREDA-farlighetsbedömning samt FREDA beskrivning. Uppföljning skydd och riskbedömning

Tilläggstjänster

Riskbedömning SARA & Patriark Utökad kartläggning/utredning våldsutsatthet via observation och intervjuer.