Jour dygnet runt!
Fler kontaktuppgifter här
Sök på denna sida:
Om kompetensteamet
Vårt mobila kompetensteam har samlade kunskaper om våld, våldsutsatthet, misshandel, övergrepp, trauma och beroendeproblematik. Teamet kartlägger, utreder och utför riskbedömningar, screening och observationer av klienter samt handleder yrkesverksamma, medarbetare och klienter. I teamet finns kunskaper inom våld i nära relation, våld mot barn och unga, övergrepp, särskild sårbarhet så som integration och heder, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, HBTQ, beroende och missbruk mm. Teamet utför behandling för trauma och PTSD och beroende och har utbildning gällande sexuella övergrepp och sexuellt våld. Vi har en bred kunskapsbas inom interpersonellt våld och arbetar utifrån ett holistiskt synsätt på utsatthet och det mänskliga varandet. Vår syn på våld utgår från ett tvärvetenskaplig perspektiv där vi utgår från flera teorier så som maskulinitetskultur, könsmaktperspektiv, genusordning, intersektionalitet, psykiatriska/relationella svårigheter. Förståelse för situationen och våldets kontinuum är viktiga faktorer för ett adekvat riktat stöd till våldsutsatta och våldsutövare.
Våld i nära relation är en benämning som används vid myndigheter m.fl. Det kom till för att könsneutralisera våldet och inkludera flera grupper i våldsproblematiken. Begreppet har kritiserats av så väl intresseorganisationer som forskning för det exkluderar det faktum att majoriteten av allt våld som sker i världen utövas av män mot andra män, kvinnor och barn. Våldet sker också på olika arenor och inte bara i hemmet och förövare är inte alltid i en nära relation med offret. Bland annat hatbrott, digitalt-våld och sexuella trakasserier på arbetsplatsen eller i det offentliga rummet är problematiskt våld som fallet bort i kategorien VINR. Även det strukturella och intersektionell perspektivet på våldet försvinner och handlingarna hamnar på ett relationellt plan som en konflikt mellan två individer som kan lösas med beteendeförändring hos den enskilda individen. Makt och kontrollperspektivet är dock det viktigaste när man synar våld i nära relation. Det grova fysiska våldet är förenat med direkt fara men är bara en liten pusselbit i en våldsutövares strategier att kontrollera och kränka sitt offer. Vi arbetar med alla former av våld men merparten av våra klienter är utsatta kvinnor och barn där förövarna är en man som är bekant med offret.
Vi har specialiserat oss på målgrupper med särskild sårbarhet enligt Regeringens handlingsplan 2017 men verksamheten tar självklart emot alla våldsutsatta. Särskild utsatthet baseras på gruppen eller individens särskilda sårbarhetsfaktorer som försvårar hanteringen av våldet och försvagar kapaciteten att ta sig ur situationen. Våldsutsatthet i samband med psykosocial problematik, neuropsykiatriskt funktionshinder, asocialt beteende och kriminalitet, eget missbruk eller beroende, icke normativ könstillhörighet eller integrationsproblematik ger försvårande omständigheter som kräver mer resurser och ett utökat stöd. Vi är könsneutrala och tar emot både kvinnor och män och icke binära personer.
Vi tar emot barn som upplevt och/eller utsatts för våld i nära relation eller i andra sammanhang. Oavsett om barnet har en egen insats eller är medföljande till vårdnadshavare inkluderas barnet i samma skyddsåtgärder som den vuxna. Dock får barn utan uppdrag ingen egen kontaktperson men vi har barnansvariga kopplade till varje boende som ser över att barns rättigheter och behov tillgodoses. När det gäller mer specifika insatser och problematik som barnmisshandel, sexuella övergrepp, trauma och PTSD etc. har kompetensteamet spetskunskap gällande våld mot barn och unga i olika situationer och arenor. När barnet har behov av att separeras från familjen rekommenderar vi vår familjeshemsvård som har anpassade insatser för barn med stora svårigheter där det finns möjlighet att bo i behandlingsfamilj eller familjehem anpassade för barnet/ungdomens problematik. Se Familjehemsvård
Att inte vara delaktig i samhället och sakna kunskaper om sina rättigheter är ett stort problem för många våldsutsatta. Att utsättas för hot, våld och påtryckningar utifrån normer och värderingar som inte överensstämmer med grundläggande mänskliga rättigheter är tyvärr vanligt och ses som en form av kulturellt betingad utsatthet. Svensk lag utgår ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter där Sverige ska följa Istanbulkonventionen, barnkonventionen. Via EU är Sverige även bundna till EU-rätten.
Heder, etnisk tillhörighet och avsaknad av integration anses som särskild sårbarhet som kräver ett utökat och individuellt anpassat stöd enligt Regeringens mål.
Integration handlar om att på olika vis kunna ta del av samhällsfunktioner och känna en tillhörighet i samhället. Utanförskap leder ofta till isolering och beroende av andra. Om du inte vet om dina rättigheter och samtidigt upplever att du inte kan hantera grundläggande samhällsfunktioner är det svårt att bryta sig loss och se att det finns möjlighet att slå sig fri från en våldsutövare. Kunskapsluckor om myndigheter, rättigheter, funktioner, hantering av internet och ekonomiska och juridiska förehavanden blir ett oöverstigligt problem för att lämna en relation. Även kunskaper i hur man gör för att leva skyddat och att flytta till en ny ort och etablera nya kontakter och kan vara svårt för någon som har andra sårbarhetsfaktorer som missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättning, trauma/PTSD, psykisk ohälsa mm. Därför behövs ett utökat stöd till denna grupp.
De är viktigt att förstå att normer och värderingar inte alltid överensstämmer med lagen. Även i en svensk kontext har vi normer som sanktionerar vissa lagöverträdelser. Antagligen skulle du inte tycka att det var konstigt om du såg ungdomar på gymnasienivå dricka alkohol i parken även om du visste att flera av dem var under 18år och att ingen av dem enligt lag får köpa alkohol på Systembolaget. Liknande fenomen finns i andra kulturer vilket blir problematiskt när man möter en kultur som inte följer de normer och värderingar som du själv växt upp med. Det intressanta är att normer och värderingar är socialt skapade men upplevs som naturliga, de etsar sig fast i vårt inre och blir en förprogrammerad karta som vi följer i sociala sammanhang. Att bryta sig loss från systemet är komplicerat och kräver både kunskap, stöd och personlig styrka. Forskning visar att vi gärna dras till grupper vi känner igen och när vi möter andra grupper blir vår grupptillhörighet viktigare. Vi har en tendens att förstärka den egna gruppens likheter, det vi ser som vår kultur och våra traditioner och söka skillnader hos den andre. Samma fenomen leder till rasism där vi strävar efter en uppdelning mellan ”vi och dom”. Tillhörighet och identifikation är av vikt för oss. Det ingår som ett led i vår överlevnadsstrategi som flockdjur och är egentligen en drift om aktsamhet över det okända då det kan innebära livshotande fara.
Heder och hederskultur har under tjugohundratalet uppmärksammats och är numera ett erkänt fenomen inom våld i nära relation och ingår i Regeringens jämställdhetsmål för särskilt utsatt grupper. Heder har sin grund i ett samhällssystem som baseras på släktskapsband och där kvinnor ses som handelsvara för att skapa allianser och status där hedern är familjens/mannens varumärke.
Idag låter detta makabert för oss men läser man ett stycke kvinnohistoria så ligger den nordiska traditionen med husbondevälde och arrangerade äktenskap inte långt bort i tiden. Kvinnors kroppar och deras sexualitet har genom tid och rum varit ett dilemma för män och handlar historisk om kontroll över reproduktion i ett hierarkiskt system där söner ärver fäder via biologiskt hävd. Idag kallar vi det för en patriarkalstruktur där män är överordnade och kvinnor underordnade. Kvinnors rättigheter har stärkts under nittonhundratalet och i dagen samhälle är denna patriarkala struktur mer en inbäddad rest från en postkolonial tidsanda som vi tampas dagligen med i vårt moderna Sverige.
Viktigt att veta om hederskultur är att den styrs av en kollektivistisk samsyn där våldet sanktioneras av familj, släkt och andra medlemmar av kollektivet. Individens rättigheter förbises för att gagna kollektivets intressen. Det handlar om status där familjens kvinnor bör vara ärbara utifrån teorier om oskuldhetsnormer och männen ska följa maskulinitetsnormer utifrån ett heterogent perspektiv. Den som inte kan kontrollera sina medlemmar i familjen påvisar svaghet och ett svagt varumärke. Bara rykten om att varumärket kränks är allvarliga förseelser. Inte bara kvinnor utsätts för våld även män som avviker från den manliga normen. Särskilt utsatta är bland annat HBTQ-gruppen. Våldet utövas på flera plan och det finns ofta flera förövare. Det som utmärker våldets kontinuum är att hedern kan återupprättas genom att den felande länken avlägsnas från familjen. Antingen utesluts offret och blir som ”död” för familjen, vilket innebär restriktioner att ”spela död”, att ej kontakta familj eller synas och höras och hålla sig borta från ett geografiskt område. Som att likna vid det historiska straffet fredlöshet. I det mer uppmärksammade sättet att hantera kränkningen är hedersmord, att döda offret. Det är dock kollektivet som dömer om straffet är tillräckligt och idkar påtryckningar på familjen att utföra handlingar som återupprättar hedern. Därför försöker familjer ofta hålla problemet hemligt och tystar ner och mörkar att dottern omhändertagits eller lever ett annat liv. Familjen blir ett system som sluter sig för att slippa repressalier. Vissa letar aktivt, vissa låtsas som det aldrig hänt.
En man förklarade att hedern är som ett olivträd som man vårdar ömt för familjens överlevnad. En sjuk gren som riskerar att smitta andra delar av trädet klipps bort och bränns. Ofta är dessa traditioner starka i samhällen som saknar ett fungerande välfärdssystem där staten och det styrande skiktet är opålitligt och korrupt. En individ som inte vill följa traditionen står inför ett val att bryta helt med familjen och det sociala nätverket eller inrätta sig i ledet.
-Har man varit utsatt för våld och övergrepp eller långvarig stress och höga konfliktnivåer är det vanligt att drabbas av ett trauma som i vissa fall leder till PTSD. När man upplevt ett trauma behöver man stöd i att läka och komma vidare för att inte utveckla en PTSD diagnos. Om man lider av PTSD behöver man professionell hjälp och behandling. Alla våra placeringar genomgår ett screeningtest för trauma och PTSD för att vi ska kunna fånga upp om klienten har ångestsymtom och varit med om flera svåra händelser i livet. För de klienter som påvisar trauma och PTSD har vi behandlingsinsatser via Traumafokuserad beteendeterapi (TF-KBT). TF-KBT är en komponentbaserad behandling som utvecklats av de amerikanska forskarna och klinikerna Judith Cohen, Esther Deblinger och Anthony Mannarino och används av intuitioner och vårdutförare i hela världen.
Lepidus Care arbetar också med behandlingsstöd för föräldrar till barn och ungdomar som behöver TF-KBT. Lepidus Care terapeuter utgår då från TF-KBT Övningsboken för föräldrar och omsorgspersonal (framtagen i samarbete mellan Barnafrid – nationellt centrum för kunskap om våld mot barn, Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling och BUP Traumaenhet i Region Stockholm, www.barnafrid.se utgivare Linköpings universitet). Övningsboken är till för föräldrar och andra omsorgspersoner som deltar i barnets behandling med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TF-KBT. Syftet med övningsboken är att underlätta behandling och verka för att fler barn och ungdomar ska få möjlighet att genomgå en evidensbaserad behandling med hög kvalitet och effektivt stöd från sin omsorgsperson. Traumabehandling sker inom ramen för hälso- och sjukvård och det är därför nödvändigt att arbetet följer hälso- och sjukvårdslagen och alla andra lagar som är till för att garantera en god klientsäkerhet.
Många våldsutsatta lider av psykisk ohälsa så som depression, utmattningssyndrome, trauma/PTSD mm. En våldsutsatts livssituation präglas starkt av hög stress med frekventa våldshandlingar och kränkningar som i forskning liknas vid tortyr och ingår i det vi benämner som psykiskt våld. Även grupper med psykiatriska diagnoser är särskilt utsatta då de har svårigheter att bli trodda eller saknar viss förmåga att värja sig eller uttrycka sig. Flertalet av våra klienter har en underliggande diagnos som medför nedsatt förmåga att hantera stress, förändringar och enklare vardagsbestyr. Sviktande kognitiv funktion, minskad stresstålighet, sömnproblem, minnessvårigheter, fysisk och psykisk utmattning mm bidrar till en allmänt nedsatt förmåga att hantera sin livssituation. Via samtal, observationer och screeningverktyg synliggörs svårigheter och sårbarhetsfaktorer som ger vägledning och indikationer på klienternas hälsoproblem både historiskt och i nu tid. Med anpassat samtalsstöd och andra stödfunktioner som friskvård, KBU-samtal, rutiner för ADL, sömn, struktur i vardagen samt stöd att hantera sin livssituation har gett goda resultat för förbättrad psykiskt hälsa. Flera av våra medarbetare har arbetat inom socialpsykiatri och har erfarenhet av psykisk ohälsa.
Beroendeproblematik är en sjukdom som medför stora svårigheter för den beroende, anhöriga och omgivningen. Konsekvenserna av ett beroende är många och i de flesta fall leder beroende till någon form av psykisk ohälsa hos den beroende samt anhöriga. Beroendeproblemen kan handla om annan problematik där den som tar droger gör det i syfte att dämpa symtom eller hantera stress och ångest. Det brukar kallas för att någon självmedicinerar i vardagligt tal och kan förekomma vid våldsutsatthet. Intag av droger ökar även risken för grovt våld då drogen fungerar som spärrsänkare och känslomässigt affekttillstånd. Missbruk handlar inte bara om droger och intag av alkohol, narkotika och tabletter utan även sex och relationer, träning, ätstörning och spelberoende inkluderas i beroendeproblematik.
Lepidus skräddarsyr beroendeprogram utifrån klientens behov för tillfrisknande. Vi använder etablerade metoder för screening, bedömning och kartläggning. Bedömningsinstrumenten fungerar som ett komplement till beslut om behandling och kan användas för att följa utfall av åtgärder.
Socialstyrelsen rekommenderar https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf ) bland annat bedömningsinstrumenten AUDT och DUDIT för identifiering av alkohol- och narkotikaproblem samt ADDIS vilket vi på Lepidus Care har licens för.
AUDIT (från engelskans ”alcohol use disorders identification test”) är ett självskattningsinstrument för att beddöma om problem med alkohol förekommer.
DUDIT (från engelskans ”drug use disorders identification test”) är utvecklat som ett parallellinstrument till AUDIT med syftet att bedöma om problem med narkotika (inklusive beroendeframkallande läkemedel) förekommer. Utifrånsammanräknade poäng och fördelningen av dessa ger instrumenten information om konsumtionsnivåer, tecken på beroendeutveckling och skador relaterade till konsumtionen.
ADDIS – Alkohol/Drug/Diagnos/instrument är en strukturerad intervju som kan ge underlag för att diagnostisera skadligt bruk och beroende av alkohol och andra droger enligt ICD-10, och missbruk och beroende enligt DSM-IV. Utöver frågor om alkohol och narkotika ingår även kortare screeningfrågor om social situation, ångest, depression och stress samt nikotin- och koffeinintag.
Individuell skräddarsydd beroendebehandling:
Under placeringstiden utifrån screening och bedömning utformar vi ett individuellt skräddarsytt behandlingsprogram. Beoendeprogrammet leds av vår beroendeterapeut där kunskap om beroende utifrån ett bio-psyko-social nskilda samtal med Beroendeterapeut rådgivning, MI Motiverande samtal, beroendeprogram -12 stegs program,
Vi arbetar i resursteamsform vilket innebär att klient och uppdragsgivare knyts till ett resursteam där medarbetare på olika nivåer samverkar med både klient, uppdragsgivare som externa resurser inom vård, omsorg, skola, utbildning, ideella organisationer, myndigheter och andra aktörer. Syftet är att samverka med flera instanser för att bygga upp ett hållbart nätverk för klienten på kort som lång sikt. Ett gott samarbete kring processer och insatser med externa aktörer via interna nätverk och resurser har påvisat goda resultat och varit uppskattat av klienter vid uppföljning och utvärdering.
Vi använder evidensbaserade screeninginstrument för att synliggöra symtombild och funktioner som kan kopplas till hälsa, våldsutsatthet och traumapåfrestningar. Tillsammans med klientens svar på självskattningsskalor och våra observationer kan vi sammanställa och göra en första bedömning av klientens utsatthet och emotionella status. Den ger både terapeut och riskbedömare en indikation på vad som hänt och vad klienten varit med om och upplevt historiskt och i nutid. Screeningdokumenten kan användas som underlag vid andra bedömningar, tydliggöra problematik och hantera avvägningar vid beslut om vidare insatser och behov av stöd. Alla våra riskbedömare har certifiering i bedömningsmetoderna FREDA, SARA och Patriark. Vi kommer under hösten 2022 även implementera bedömningsmetoden iRiSk för våld i familjen och våldsutsatta barn.
Nu har upphandlingen med Örebro med omnejd börjat gälla. Vi har numera upphandling med ytterligare
Kompetensteamet tillhandahåller alltid rådgivning till både uppdragsgivare och klienter under uppdragstiden. Rådgivningen anpassas individuellt utifrån behov och uppdragsbeskrivning. Handledning och rådgivning kan beställas separat. Våra kunniga medarbetare i kompetensteamet guider er i ärenden där det förekommit våld. Teamet är specialiserat på VINR, våld mot barn och unga, sexuella övergrepp, missbruk/beroende samt särskildutsatthet så som integration, heder, psykiskohälsa och HBTQ.
Kompetensteamet handleder intern som extern. Handledning till klienter ingår vid placering utifrån etablerade metoder gällande våldsutsatthet och våldsprevention.
Kompetensteamet föreläser och utbildar inom interpersonellt våld med inriktning på våld i nära relation, integration och heder, våld mot barn och unga samt våldsprevention. Se utbildning länk till utbildning
Samtalsstöd med terapeut ingår alltid vid placering på skyddsboende via resursteamsstödet. Vid behov finns möjlighet att utöka samtalsstödet och anpassa stödfunktionen utifrån klientens behov.
Utökat samtalsstöd med kartläggning av emotionell status utifrån observation, kartläggningsintervjuer och KBU-samtal. Anpassat samtalsstöd som led i behandlingsarbete se behandling.
Vi har möjlighet att skräddarsy behandling för missbruk och beroende samt trauma och PTSD i samband med placering eller till externa klienter. Behandling ingår ej i grundläggande tjänster för placering i skyddsboende eller familjehem utan är en tilläggstjänst vid behov. Kontakta kompetensteamet för mer information om behandlingsverksamheten.
Screening av trauma, PTSD, våldsutsatthet och analys av hanterbarhet utifrån evidensbaserade självskattningsinstrument så som PCL-5, KASAM, LEC-5 m.fl. Screeningverktyg finns anpassade för barn och unga. Uppföljning var tredje månad.
Utökad screening används vid särskilda sårbarhet och anpassas utifrån klientens problematik/utsatthet så som beroende/missbruk, sexuella övergrepp, trauma/PTSD mm.
Kartläggning av hot och våld. Skyddsplan samt skyddsplanering. Riskbedömning via FREDA-farlighetsbedömning samt FREDA beskrivning. Uppföljning skydd och riskbedömning
Riskbedömning SARA & Patriark Utökad kartläggning/utredning våldsutsatthet via observation och intervjuer.
